Seminarium mot kvinnohandel

Vår region i Sverige
R E F E R A T – I N L E D N I N G/S L U T S A T S

”Kan vi, vill vi, törs vi – samverka lokalt mot kvinnohandel?”

Detta var rubriken för det dialogseminarium som genomfördes i Norrtälje den 22 oktober 2003.

Seminariet var ett heldagsarrangemang och riktade sig i första hand till tull- och polispersonal i vår region samt politiker och tjänstemän från berörda kommuner samt förvaltningar. Inbjudna att delta var även kvinnojourer och sjukvårdspersonal som deltar i samverkan för kvinnofrid. En riktad inbjudan hade skickats ut till dessa kategorier verksamma i Norrtälje, Nynäshamn och Sigtuna kommuner samt Stockholm Stad.

Under samma dag arrangerades även ett öppet kvällsseminarium för föreningar, fackliga organisationer, politiska partier samt allmänheten i Norrtälje kommun. Temat för detta arrangemang var ”Vem bryr sig om att samverka för att motverka kvinnohandel?”

 

Vår region i SverigeBakgrund

Sverige är såväl slutmål som transitland i den cyniska handeln med kvinnor och barn för sexuell exploatering som pågår dygnet runt i hela världen. Denna grymma marknad skulle inte existera om det inte fanns män som var beredda att köpa de tjänster som utbjuds.

Med falska löften luras och lockas kvinnor och barn till att lämna sina hemländer för att söka en bättre tillvaro i ett annat land. Men även tvångsbortföranden, våldtäkter, drogning och kidnappning förekommer för att förse den internationella sexindustrin med nya kvinnor och barn som kan säljas till sexköpande män.

Även i vår region förekommer kvinnohandel, s k trafficking. Främst handlar det om kvinnor från Öst- och Centraleuropa som förs in via hamnarna i Grisslehamn, Kapellskär, Nynäshamn samt Stockholm och flygplatserna Arlanda samt Bromma i vår region. Problemet är att vi idag lokalt inte har vare sig någon direkt beredskap eller konkreta handlingsplaner för att såväl kunna motverka kvinnohandeln som att ta hand om de kvinnor och barn som tvingats in i sexindustrin.

Lokal samverkan är därför ett verktyg som kan och måste utvecklas i kampen mot kvinnohandel. Det krävs också samverkan för att offren för detta omänskliga utnyttjande ska kunna få det stöd och den hjälp som de behöver för att skapa sig ett nytt och tryggt liv. Redan idag finns erfarenhet när det gäller samverkan i vår region inom flera områden. I detta sammanhang är det samarbete som existerar när det gäller kvinnofrid det mest intressanta exemplet att bygga vidare på. Detta inte minst mot bakgrund att såväl bristande kvinnofrid som kvinnohandel ytterst är ett resultat av mäns våld mot kvinnor.

 

Nya utmaningar och möjligheter

Hitintills har kvinnohandeln i vår region främst handlat om att kommuner såsom Norrtälje, Nynäshamn och Sigtuna fungerar som transitkommuner, under det att slutmålet är Stockholm och dess närförorter samt andra länder i Norden och övriga Europa. Inför den kommande utvidgningen av den europeiska unionen med ytterligare tio medlemsländer från och med i maj år 2004, så kan denna bild komma att förändras väsentligt. Detta då Schengen-avtalet i praktiken betyder att ”vår gräns” flyttar österut på flera sätt. Konkret kan detta innebära att kvinnohandeln kan komma att öka såväl i absoluta tal som när det gäller förekomsten av nya lokala aktörer i dagens transitkommuner.

Den situation som råder i svenska Norrbotten och finska Österbotten kan indikera en sådan utveckling. I denna region förekommer att svenska och finska män ikläder sig rollen av så kallad garant. Det som krävs för att etablera en motsvarande kvinnohandel i vår region är egentligen bara att det finns personer i våra kommuner som på samma sätt är beredda att garantera uppehället för de kvinnor som utnyttjas i kvinnohandeln. Detta kommer även ge effekt på övrig kriminell verksamhet, då olaga varu- och drogdistribution ofta ingår i den diversehandel som internationellt verksamma kriminella organisationer bedriver.

En möjlighet som snart erbjuds i kampen mot kvinnohandeln är de nya regler för tillfälligt uppehållstillstånd som aviserats från riksdag- och regeringshåll. Dessa regler skulle om de införs väsentligen underlätta för polis och andra myndigheter att kunna utreda samt ta hand om offren för kvinnohandeln på ett mer humant sätt än idag. Om den tänkta förändringen genomförs kommer socialtjänsten i den kommun där offer för kvinnohandel påträffas vara skyldiga att ekonomiskt svara för uppehället under det tillfälliga uppehållstillståndets löptid. I detta sammanhang har regeringen uttalat att statliga medel troligen kommer att utgå till de berörda socialtjänsterna för att täcka kostnaderna.

Fyra huvudområden i det lokala och regionala arbetet mot kvinnohandel.

Med ledning av de föreläsningar samt samtal som fördes under dialogseminariet den 22 oktober i Norrtälje är det klart att det huvudsakligen finns fyra områden att fokusera på i det fortsatta arbetet mot kvinnohandel. Dessa är undan inbördes rangordning följande:

  1. Information till de kvinnor som drabbas av kvinnohandel
  2. Information till allmänhet, föreningar, fackliga organisationer och partier
  3. Utbildning av berörda personalgrupper och beslutsfattare
  4. Utveckling av samverkansformer

När det gäller information till kvinnor som kan komma att eller som redan har dragits in i kvinnohandel finns det en rad frågeställningar att klara ut, exempelvis:

  1. Hur kan information överlämnas utan fara för den enskilda kvinnan/flickan redan vid inresa i landet om exempelvis gränskontrollens personal misstänker att det är fråga om kvinnohandel?
  2. Vilken information ska ges, fakta om den s k sexköpslagen och vår lagstiftning mot kvinnohandel, det kommande tillfälliga uppehållstillståndet etc?
  3. Behövs en gemensam telefonlinje för akuthjälp inrättas, hur ska den bemannas, vilken språkkompetens behövs o s v ?

Information till allmänheten, föreningar, fackliga organisationer och partier handlar främst om att sprida fakta av tre huvudsakliga skäl:

  1. Motverka efterfrågan, dvs få män att inte utnyttja kvinnor sexuellt genom att sätta fokus på de sexköpande männen.
  2. Förhindra etablering av kvinnohandel, att få allmänheten att ringa polisen om de ser något som verkar misstänksamt i sin närmiljö hemma i bostads- och sommarstugeområdet, men även reagera på misstänkt förekomst av kvinnohandel och prostitution på hotell, färjor, restauranger och andra publika miljöer.
  3. Ge motargument mot de liberaliseringskrav som med jämna mellanrum förs fram i den allmänna debatten. Internationellt stöds dessa krafter ofta av den kapitalstarka sexindustrin.

Utbildning av berörda personalgrupper och beslutsfattare handlar främst om att sprida kunskap från de personer som idag besitter djupare kunskap om kvinnohandeln ur såväl ett rättsligt som socialt perspektiv. Detta kan ske genom:

  1. Inledande informations- och utbildningstillfällen för exempelvis tullpersonal, akutsjukvården, socialtjänsten etc
  2. Fördjupande faktautbildning om vad dels den egna yrkesgruppen har för möjligheter och befogenheter, men också om vad andra berörda myndigheters personal har för ansvar och möjligheter att agera.

När det gäller utveckling av samverkansformer finns redan det befintliga samarbetet för kvinnofrid som en grund. Det finns två alternativa förhållningssätt att studera närmare genom att samla en mindre grupp som analyserar detta:

  1. antingen vad som krävs för att vidareutveckla dagens kvinnofridsarbete till att också omfatta kvinnohandel
  2. eller om det krävs en mer specialiserad grupp som ingår som en del i kvinnofridsarbetet men som har kvinnohandel som ett särskilt uppdrag.

 

Nästa steg

  1. Länsstyrelsens jämställdhetsexpert Gunilla Sterner kommer att sammankalla företrädare för de fyra kommuner som deltog i dialogseminariet till ett möte för att samtala om det fortsatta samverkansarbetet mot kvinnohandel i vår region. På sikt kommer denna krets att utökas med flera företrädare.
  2. BalticFem kommer att studera förutsättningarna för att söka EU-bidrag för ett transnationellt projekt med kommuner i såväl ursprungs- transit som destinationsländer som deltagare.

 

Forts…. (För att läsa hela referatet – ladda hem pdf-filen nedan)
Läs/Skriv ut referatet i PDF-format:
pdf_ikon referat.pdf »  – 1 097 kb
(Vill du spara hem den till din dator, högerklicka på länken ovan och välj spara mål som…)

PROGRAM – dialogseminarium onsdagen 22 oktober

Under dagen var Lars Bäck, BalticFem, samtalsledare.

09.30 Samling med kaffe och thé.

10.00 Norrtälje en del av Europa, Christer Candal, kommunstyrelsens ordförande Norrtälje.

10.15 Regeringens nationella och internationella arbete mot kvinnohandel, Gunilla Ekberg, ämnessakkunnig, Regeringskansliet.

11.00 Frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

11.15 Fakta om omfattningen och aktörerna bakom kvinnohandeln. Kajsa Wahlberg, kriminalinspektör och nationell rapportör till regeringen, Rikskriminalpolisen.

12.00 Frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

12.15 Lunchpaus

13.15 Vilket stöd får kvinnorna idag? Louise Eek, journalist och författare till boken ”Spelat liv”.

14.00 Frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

14.15 Samverkan går det? – erfarenheter från Operation Kvinnofrid Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert, Länsstyrelsen i Stockholm.

15.00 Kan vi, vill vi, törs vi? – dialog mellan föreläsarna och deltagarna.

16.00 Avslutning.

UTVECKLINGSPROGRAM – Kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet

utvecklingsprogram

Med hjälp av Mål 3 i Stockholms län gjordes år 2000 en förstudie, som har resulterat i förslag till ett Utvecklingsprogram för att öka kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet, med delsyftet att främja jämställdhetsutvecklingen i Östersjöregionen. Utvecklingsprogram.

utvecklingsprogramNär vi fick uppdraget att genomföra en förstudie kring ett utvecklingsprogram för att främja kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet var det en stor utmaning. I uppdraget låg dels att belysa invandrade kvinnors situation, dels kvinnors situation i länderna runt Östersjön. Inledningsvis upplevde vi uppdraget som två separata delar och den ständigt återkommande frågan var hur dessa delar skulle kunna integreras med varandra. Allteftersom arbetet fortskred såg vi hur olika delar föll på plats och att insatser för kvinnor i de forna östeuropeiska länderna har stor betydelse för invandringen från dessa länder till Sverige. Studien visar att det är en stor grupp, framförallt unga kvinnor, som söker sig till Sverige från dessa länder och inte sällan i hopp om en ljusare framtid. Som kvinnor och invandrare möter de dock svårigheter även i Sverige och kvinnornas kunskaper samt erfarenheter synliggörs sällan i det svenska samhället.

Vill du ha rapporten som pdf-fil så maila till info@balticfem.com och be om Utvecklingsprogrammet 2000, så mailar vi rapporten i pdf-format till dig.

KOmpetensDialog Öst, K O D

kodrapport01

Rapporten för förstudien KOmpetensDialog öst, KOD, är klar

kodrapport01Föreliggande rapport är sammanställningen av resultaten av förstudien KOmpetensDialog Öst (KOD) som har genomförts av organisationen BalticFem med hjälp av konsultföretaget KompetensKapital under perioden augusti till december 2004.

Denna förstudie, som genomförts av två deltagare i det tidigare DIREKT-projektet, Dana Galouzo och Irina Efimova, hade målet att gå ett steg längre och försöka ta reda på företagsledarnas föreställningsvärld när de fattar beslut om att anställa medarbetare eller anlita konsulter för arbete med länder på andra sidan Östersjön.

Studien består av tre delar: intervjuerna, fokusgrupperna och enkätstudien. De valda metoderna och mixen av metoder förväntades ge en bred kunskapsbas från ett brett urval av företag och respondenter. En kunskapsbas för fortsatta insatser, projekt och forskning. Vi har valt att presentera resultaten av förstudien i tre delar, som kompletteras med samtal kring resultatet av hela förstudien.

Sammanfattningsvis kan vi nämna att stora, medelstora och små företag ställer olika krav på personalkompetens i vad som gäller samarbete med Östersjöländerna. De stora svenska företagen hade inget behov att anställa medarbetare med bakgrund från Östersjöländerna, d.v.s. med interkulturell- och språklig kompetens. Detta kunde lätt förklaras efter sammanställningen av resultatet av djupintervjuerna. De flesta stora svenska företag som deltog i förstudien avslutade en etableringsfas på Östersjömarknaden. Nästa utvecklingsfas för dem är en expanderingsfas med utgångspunkten att använda lokala arbetsresurser och dess kompetens på de lokala Östersjömarknaderna.

De små och medelstora svenska företagen har andra förutsättningar på Östersjömarknaden än de stora företagen. Resultaten av fokusgrupperna och enkätstudien kan tolkas som att små och medelstora företag har ett behov av kompetenta medarbetare eller konsulter för underlätta etableringar på Östersjömarknaden. Hur stort behovet är av medarbetare och konsulter med kulturkodskompetens hos småföretagare är dock osäkert på grund av att enkätstudien inte kan säkerställas statistiskt eftersom den hade en liten svarsfrekvens. Vi anser att detta därför bör undersökas mer i framtiden.

Vi rekommenderar denna förstudie för alla med intresse av utbyte mellan företag och människor i Östersjöregionen, vi önskar också alla läsares hjälp med att sprida kännedom om den till så många som möjligt. Vårt önskemål är att väcka större intresse hos små och medelstora företag att fortsätta engagera sig aktivt i samarbete med företag från Östersjöregionen och vara mindre försiktiga när de anställer kvinnor med bakgrund från Östersjöländerna som medarbetare eller anlitar dem som konsulthjälp.

dana.irina
Dana Galouzo och Irina Efimova

Projektledare och konsult
i BalticFems förstudie
KOmpetensDialog öst, KOD.

MIX

stockholmjamt

Utveckling av lokala resurscentra (LRC) i Stockholms län!

I enlighet med LRC:s önskan under våren 2004 så bereddes vi möjlighet, tack vare ESF-rådets insatsområde 4 – Lokalt projektstöd, att genomföra en förstudie (tom 28/2, 2005) i form av 4-5 utbildningstillfällen. Målet är att utveckla organisationen för resurscentra i Stockholms län genom kompetensutveckling av ledare/anställda, så att vi kan göra stabila insatser för ökad sysselsättning och därmed accepteras som en aktör för lokal och regional utveckling och kunna fungera som en jämbördig partner i länets tillväxtarbete.

Vi har under hösten 2004 bjudit in 2 personer från varje LRC i Stockholms län, att kostnadsfritt delta i denna kompetenshöjning. Vi vill att ni ger besked om vilka som deltar från ert LRC till Margareta eller Osa på BalticFem före den 27:e september.

Kari och Marie på Mötesverkstan

– Konsulterna som lett arbetet vid de 4 heldagsseminarierna heter Kari Österling och Mari Almgren, och kommer från Mötesverkstan (Se nedan). Följande fyra tillfällen är genomförda, och rapporten håller nu på att sammanställas.

  • Torsdagen 30 september, mellan 9.30 och 16.00 på Länsstyrelsen i Stockholm
  • Tisdagen 26 oktober, mellan 9.30 och 16.00
  • Tisdagen 7 december, mellan 10.00 och 16.00
  • Tisdagen 1 februari, mellan 10.00 och 16.00

sthlmjamt-folk

MIX-projektet ingår i aktivitetsområde Resurs STHLM i STHLM=JÄMT, för mer info om det, se hemsidan www.sthlmjamt.se. Mer information om MIX, förstudien och utbildningstillfällena, kommer att presenteras på BalticFem’s hemsida så fort rapporten är klar.

Syftet med MIX-projektet har varit att LRC skall

  • utarbeta förslag till handlingsplan för varje enskilt LRC
  • utarbeta förslag till gemensam strategi och kommunikationsplan för resurscentraorganisationen i Stockholms län

pdf dokumentation-mix-slutrapp.pdf
word_ikon
 dokumentation-mix-slutrapp.doc


Mötesverkstan

Mari Almgren och Kari Österling

Vi har under många år varit knutna till större konsultorganisationer men vill nu leva som vi lär och arbeta under alternativa organisationsformer – i nätverk för att få ett optimalt utrymme för utbyte av tankar och idéer över organisationsgränser och fria från traditionella konsultorganisationers strikta intäktstänkande. När det behövs en större resursbas än vad vårt nätverk kan erbjuda samverkar vi fortfarande med RightSinova.

Vi har under de senaste fem åren specifikt arbetat med att utveckla pedagogiska metoder och verktyg för att skapa effektiva, kreativa och givande möten. Parallellt med utvecklingsarbete har våra uppdrag alltmer inneburit att vår roll varit att processleda och stödja interaktion i olika sammanhang och med olika syften.

Utifrån vår erfarenhet som konsulter, projektledare, företagare och ledare har blivit mer och mer uppmärksammade på att det finns en stor outnyttjad mänsklig potential i alla våra företag och organisationer. Med bakgrund som ekonomer (national,- marknads, -kommunikation) och konsulter samt som processledare representerar vi en bredd och kan kombinera de ”hårda” och ”mjuka” frågorna. Vi ser till att inte bara fokusera VAD utan även HUR.

Vi ägnar ofta stor kraft åt innehåll och åt VAD som ska avhandlas men dessvärre inte lika mycket fokus på HUR möten och utbyte av tankar ska gå till. Vi tror att genom att fokusera formen och processen (vägen till målet) kan vi höja effektiviteten i våra möten. Bättre kommunikation och dialog förbättrar ”samlärandet” och kvaliteten i den efterföljande handlingen. Det gemensamma ansvaret för handlingen förankras naturligt i processen.

Mari Almgren, civilekonom, systemvetare, projektledare, processpedagog, ”nätverkspilot”

Mari har under många år arbetat i projektledarrollen med systemförändringar som ofta lett till organisationsförändringar och nya arbetssätt. På senare år med ett fokus på pedagogiska metoder för att öka kundorientering, team- arbete, större delaktighet och individuellt ansvar för att skapa ett lärande. Uppdragen har inneburit projektledning med integration av verksamhetsutveckling och kompetensutveckling inom företag, offentliga, fackliga och ideella organisationer. Dessa uppdrag har haft ett fokus på ett utvecklingsinriktat lärande och processpedagogik.

Kari Österling, civilekonom, projektledare och pedagog

Kari är utbildad i projektledning vid Harvard och har kontinuerligt vidareutbildat sig, b.la. till ”nätverkspilot”. Kari har arbetat med marknadskommunikation, extern och intern kommunikation och lärande. Hon har arbetat som operativt ansvarig och även som konsult inom olika branscher. Kari har erfarenhet av arbete med olika typer av tvärfunktionella lärprojekt med syfte att skapa organisatoriskt lärande och lönsamhet.

Kari har i många år varit knuten till RMI Berghs School of Communication och var under många år ansvarig för skolans projektledarutbildning. Kari startade och utvecklade RMI Berghs Företagsskola. Kari har många års erfarenhet av att ha arbetat och bott i flera olika kulturer.

Under senare år har Karis konsultinsatser fokuserat projekt, nätverksbyggande och framförallt att utveckla pedagogiska metoder och verktyg för att stötta lärprocesser och innovation i organisationer.

NETTRADE

discussions

4-6 april 2004 så besökte en grupp kvinnliga entreprenörer från Estland Norrtälje, för att delta i ett seminarium och möte en grupp svenska kvinnliga entreprenörer. Seminariet fokuserade på att hitta handlingsplaner för hur de deltagande entreprenörerna kan bilda entreprenörskapsteam för samarbete och utöka sina marknader på andra sidan Östersjön, eller hitta andra vägar att använda sitt nätverk för att göra affärer.

Nedan, några bilder från seminariet.

discussions elena.serban gittan.yvonne

gittan_alla group1 group2b

group2 ingrit interkulturalcommunication

listening listening2

margareta_lena publik reading samarbete

samarbete1 samarbete2

samarbete3 samarbete4

utsikten yvonne

Kulturkodskompetens

studie-kkkomp01

studie-kkkomp01Med kulturkodskompetens menas skickligheten att kunna ta sig fram i samhället enligt gällande norm. Kan jämföras med skillnaden mellan IQ och EQ. BalticFem har sedan hösten 2002 drivit ett projekt finansierat av NUTEK och Länsstyrelsen i Stockholms Län, som har som mål att ta fram grundläggande kunskaper om vilka möjligheter invandrade kvinnor från Östersjöländerna har att fungera som kulturkodstolkare och brobyggare i arbetslivet.
Vi har nu genomfört en studie i Stockholms län kring vilka möjligheter och hinder som finns för kvinnor från NIS-länderna samt Polen och Ryssland, på den svenska arbetsmarknaden. Studien har genomförts i form av statistikinsamling, i form enkäter och även i form av djupintervjuer med ett antal kvinnor. Den finns att beställa hos oss.

En del av studien belyser intresset för att på olika sätt bli delaktiga i Östersjösamarbetet hos kvinnorna. Detta som en uppföljning och en konkretisering av tidigare genomförd rapport "UTVECKLINGSPROGRAM Kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet".


BESKRIVNING
Från hösten 2002 så driev BalticFem ett projekt kallat Kulturkodskompetens, finansierat av NUTEK och Länsstyrelsen i Stockholms län, som hade som mål att ta fram grundläggande kunskaper om vilka möjligheter invandrade kvinnor från Östersjöländerna har att fungera som kulturkodstolkar och brobyggare i arbetslivet. Projektet genomfördes i två delar.
Med kulturkodskompetens menas skickligheten att kunna ta sig fram i samhället enligt gällande norm. Kan jämföras med skillnaden mellan IQ och EQ.

Del 1. Studie kring invandrarkvinnors position på arbetsmarknaden
Denna del av projektet genomförs som en pilotstudie i Stockholms län kring vilka möjligheter och hinder som finns för kvinnor från NIS-länderna samt Polen och Ryssland, på den svenska arbetsmarknaden. Studien genomfördes med hjälp av statistikinsamling, enkäter och även i form av djupintervjuer med ett antal kvinnor. En del av studien belös intresset hos kvinnorna av att på olika sätt bli delaktiga i Östersjösamarbetet. Detta som en uppföljning och en konkretisering av en tidigare genomförd rapport "UTVECKLINGSPROGRAM Kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet". Genom ett spridningsseminarium redovisades och presenteras de vunna kunskaperna för speciellt inbjudna målgrupper av nyckelpersoner.

Del 2. Brobyggare i Östersjösamarbetet
Del två av Kulturkodskompetens-projektet, Brobyggare i Östersjösamarbetet, som påbörjades i mars 2003, skulle stärka det vunna nätverket i pilotstudien och BalticFems redan befintliga nätverk av kvinnor med stor kulturkodskompetens genom att arrangera utbildningsseminarier med inriktning på ekonomi, försäljning, handels- och företagsutveckling etc. Denna del gjordes bl.a. i samverkan med Södertörns högskola. Det första seminariet ägde rum tisdagen 27 maj 2003, kl 10.00-14.00.

Bakgrund
Stereotypa föreställningar om att invandrarkvinnor per definition har låg utbildning och dåliga språkkunskaper förstärks till följd av bristande kunskaper. Invandrarkvinnor betraktas inte sällan som en homogen grupp. I begreppet invandrarkvinna anonymiseras kvinnor med skiftande bakgrund vad gäller utbildning, ursprung och erfarenheter. De invandrade kvinnorna har endast två saker gemensamt; att de är kvinnor och att de äger erfarenheter i relation till det samhälle de har flyttat till.

Många kvinnor som invandrat till Sverige från länderna kring Östersjön har utbildning inom tekniska och naturvetenskapliga områden från sina forna hemländer, trots detta blir de hänvisade till vård och omsorg vare sig det gäller utbildning eller arbete. Kvinnor i det forna Östeuropa var i högre grad än kvinnor i Västeuropa verksamma inom teknik och naturvetenskap. Kvinnor som invandrat från NIS-länderna samt Polen är dock inte en homogen grupp. Utbildningsnivåer, erfarenheter från det forna hemlandet och möjligheterna att etablera sig i Sverige skiljer sig åt mellan kvinnorna. Trots att vi saknar grundläggande kunskap om situationen för kvinnorna kan vi ändå konstatera att det är av stor vikt att företag, organisationer och myndigheter lär sig ta emot den växande gruppen kvinnor från NIS, som med sin kulturella bakgrund kan förmedla viktig kunskap vid samarbete och affärskontakter i Östersjöregionen. I och med EU's utvidgning kan man anta att kontakterna länderna emellan kommer att öka markant. BalticFem's ambition är att säkerställa kvinnors delaktighet i denna process – för kvinnor i vår region och för kvinnor i kandidatländerna runt Östersjön.